Jordvärme betyder kostnadsbesparingar för husbolagen

Ett attraktivt flervåningshus från 1934 värms upp och kyls med jordvärme. De boende är nöjda med de sänkta uppvärmningskostnaderna och den sköna svalka som jordvärmen ger under heta dagar.

”År 2010 tog disponenten kontakt med mig och berättade att fjärrvärmecentralen i vårt hus har kommit till slutet på sin livscykel och att den borde bytas ut” minns Jari Kajas, ordförande för styrelsen på Stengårdsgatan 1 b. Priset på en ny värmecentral beräknades uppgå till 20 000 euro. Priset verkade högt så han började se efter alternativ.

Liksom mången annan som bor i flervåningshus hade även Kajas drömt om att bo i ett egnahemshus och då börjat läsa om jordvärme. När han började ta reda på olika alternativ för uppvärmning av husbolaget var det svårt att hitta flervåningshus som värms upp med jordvärme. Jari Kajas förundrade sig även över att många flervåningshus i Stockholm utnyttjar jordvärme, men inte i Helsingfors.

”Då det inte fanns ett enda flervåningshus som uppvärmdes med jordvärme i Helsingfors tänkte jag att vårt bolag kunde vara det första”, skrattar han.

Information är det viktigaste

”Efter att jag kontaktat disponenten började jag förbereda frågan för bolagsstyrelsen som behandlade ärendet i maj 2010”, minns Jari. Han skrev även ett grundligt informationspaket om jordvärme till aktieägarna.

I början av juni 2010 ordnades en bolagsstämma där ärendet diskuterades. Alla förutom en aktieägare understödde idén om jordvärme. Han presenterade en kalkyl enligt vilken investeringen i jordvärme skulle bli dyrare än investering i fjärrvärme. Jari bad om att få se beräkningen, han granskade den och korrigerade felaktiga tal. Av den korrigerade uträkningen framgick det att med jordvärme sparas 40 procent av fastighetens årliga uppvärmningskostnader. När en genomgång av beräkningen gjordes vid en ny bolagsstämma i slutet av juni togs ett enhetligt beslut om att övergå till jordvärme.

Ett tvåårigt projekt

Jari Kajas inledde planerings- och tillståndsprocessen. Flervåningshuset befinner sig i ett kvarter under vilket Tölö station för Centrumslingan är planerad. Stadens underjordiska detaljplan hindrade till en början staden att bevilja åtgärdstillstånd för borrning av jordvärmebrunnar. Lite senare framgick det att tågstationen i planen hade flyttats. Centrumslingans planerare gav sitt samtycke i maj 2011 varefter staden beviljade åtgärdstillstånd till borrning av brunnarna.

Förutom stadens tillstånd var det även nödvändigt att av grannhuset få tillstånd för borrning eftersom brunnarna går djupt i jorden under bredvidliggande hus.

Därefter ansöktes om offerter från jordvärmeföretagen. Företaget som vann anbudsinfordran inledde borrningsarbetet den 20 december och avslutade det den 22 december 2011. Det var dock nödvändigt att byta elcentralen samt husets strömförsörjningskabel från 1930-talet till en tjockare. Dessa åtgärder vidtogs under februari-mars 2012 varefter jordvärmepumpen kopplades på i april. En månad senare i maj 2012 beslutade bolagsstämman att anskaffa kylning av bostäderna med hjälp av jordvärme. Rörledningar sänktes in i trappuppgångens vägg och bostadsvisa blåskonvektorer sattes på plats bara några dagar före värmeböljan sommaren 2012.

Jari Kajas berättar att hela jordvärmeprojektet tog cirka två år och två månader. Utan den underjordiska detaljplanen med Centrumslingans Tölö station hade projektet kanske bara tagit ett halvt år efter att disponenten tog kontakt med Kajas.

Omedelbara inbesparingar

”Efter det första hela året efter renoveringen och anskaffningen av jordvärme, jämförde jag vårt husbolags faktura för uppvärmning med fakturan för grannhusbolaget som är identiskt med vårt, med undantag av uppvärmningen. Vårt husbolags uppvärmningskostnader var 40 procent lägre än grannhusbolagets. Det var exakt samma tal som jag hade lagt fram för husbolaget i samband med beslutet om jordvärme”, konstaterar Kajas glatt.

Han visar sina uträkningar enligt vilka fjärrvärmen under de senaste åren har stigit ännu mer, vilket betyder att husbolaget på Stengårdsgatan har sparat upp till 50 procent av sina uppvärmningskostnader.

”Inbesparingen syns i varje aktieägares bolagsvederlag och plånbok då uppvärmningen utgör den högsta utgiftsposten i huset”, berättar Kajas och förvånar sig över hur lite husbolagen utnyttjar denna stora inbesparingspotential.

För husbolaget uppgick priset på jordkylsystemet, inklusive installeringar av bostadsvisa kylsenheter och rör, till cirka 57 000 euro. Det blev i alla fall billigare än fjärrkylning. Investeringen var lönsam även av den orsaken att den förlänger jordvärmesystemets livslängd och verkningsgrad. I samband med jordkylning på sommaren lagras värmen från bostäderna i berggrunden och används för uppvärmning under följande period.

”Den främsta orsaken till att husbolagen övergår till jordvärme är inbesparingarna” sammanfattar Kajas och rekommenderar att man följer med utvecklingen av priset på fjärrvärme och gör beräkningar som talar sitt tydliga språk.

Jordvärmepump.

Blir jordvärme dyrt för de boende?

För renoveringen ansökte husbolaget om ARA-bidrag som utgjorde 15 procent av kostnaderna. Därutöver tog vi banklån.

”Tack vare renoveringen sjönk uppvärmningskostnaderna genast. Med inbesparingarna amorterade vi lånet och betalade räntor så det var inte nödvändigt att höja bolagsvederlaget. Vi sänkte de facto vederlaget en aning. Lånet avbetalades på två år”, konstaterar Kajas och dementerar uppfattningen om att renoveringen utan tvivel bli dyr för de boende.

Det lönar sig nu att hos ARA ansöka om bidrag för jordvärmeanskaffningar eftersom ARA beviljar energistöd under åren 2020–2022 för renoveringsprojekt som förbättrar energiprestandan i bostadshus. Husbolagen kan ansöka om stöd för till exempel byggnadskostnader för jordvärme och kylning under förutsättningen att vissa villkor uppfylls. Jordvärme stöds med 25 procent och kylning med 10 procent av de verkliga kostnaderna. Därutöver ersätter ARA nu 50 procent av alla kostnaderna för planerings- och E-talskalkyler. Jari uppmuntrar husbolagen att ansöka om dessa bidrag, men att noggrant läsa igenom reglerna för att få bidraget och att lönsamhetsberäkningarna inte går fel.

Jari Kajas tips för husbolag som överväger att skaffa jordvärme:

Välj en person i ert husbolag som noggrant fördjupar sig i jordvärmeprojektet och som informerar de övriga medlemmarna i styrelsen. När styrelsen har uppnått en gemensam linje, dela ut ett grundligt infopaket om ämnet till aktieägarna eftersom det viktigaste vid beslutsfattandet är att ha fått adekvat information.

Det är viktigt att informera invånarna

Projektet kräver långsiktighet och delgivning av korrekt information. Även goda kommunikationsfärdigheter spelar en viktig roll då husbolagets alla boende måste få faktainformation.

Jari Kajas önskar att staden utarbetar ett grundläggande infopaket så att husbolagens styrelser kan använda det och dela ut det till de boende. På så sätt skulle inte beslut om husbolags uppvärmning basera sig på magkänsla eller inte fattas alls av försiktighetsskäl.

”För oss var det lätt att utreda lönsamheten med jordvärme genom att jämföra resultaten med det identiska grannhusbolaget. Alla husbolag har dock inte möjlighet till liknande jämförelser. Det är svårt att fastställa lönsamheten eftersom det på jordvärmemarknaden inte finns entydiga och av alla godkända räknesätt. Därför skulle det vara bra att av staden få en objektiv anvisning för hur kostnaderna och lönsamheten beräknas för att husbolagen lättare ska kunna genomföra dessa renoveringar”, önska Kajas.

Är det möjligt att även i ditt bolag göra förbättringar som höjer energiprestandan? Mer information hittar du på webbplatsen om reparationer som förbättrar energiprestandan, energiaremontti.hel.fi/sv/. 

Text: Auli Honkanen 
Bilder: Jussi Rekiaro