I ett husbolag i Mejlans förbereder man sig på det allt varmare vädret med hjälp av jordkyla

Matti Kupari står i sitt vardagsrum i Mejlans och startar kylanläggningen med fjärrkontrollen. Det är varmt ute, men konvektorn till jordkylsystemet blåser sval luft in i bostaden och håller innetemperaturen på lite över 20 grader. Kupari är styrelsemedlem i och tidigare ordförande för Asunto Oy Helsingin Pronssikallio. På hans initiativ installerades ett jordkyl- och jordvärmesystem i husbolaget i Mejlans för nio år sedan.

– Jag hörde för första gången om ett annat husbolags goda, egna erfarenheter av jordvärme 2012. Jag blev genast entusiastisk, eftersom jag visste att en övergång till jordvärme och jordkyla skulle innebära stora besparingar redan från början. Det krävdes inte mycket övertalning när vårt husbolag beslöt att undersöka saken och sätta i gång, berättar Kupari.

Jordkyla är lättast att installera i samband med jordvärme

Jordvärmesystem bygger på solenergi som lagras i marken. Kylningen i jordkyla sker i stor utsträckning med samma aggregat som i jordvärme. Därför är det en bra idé för husbolaget att också fundera på ett kylningsalternativ när man överväger jordvärme. Kylningen kräver el för att fungera, och för detta ändamål kan man samtidigt installera solpaneler på husbolagets tak. Förutom fördelarna med nedkylning av en traditionell fastighet förbättrar installationen av jordkyla också funktionen av jordvärme, då värmen i rumsluften överförs till berggrunden på sommaren.

Kupari, som redan är pensionerad, är till sin utbildning fysiker och visste redan innan husbolaget övergick till jordvärme och jordkyla hur systemet fungerar.

– Det är en ganska enkel teknik och relativt lätt att installera. Ungefär hälften av invånarna började genast använda kylningen för nio år sedan, och allt fler invånare efterhand. Det är dock möjligt att få kylning i alla lägenheter. Utanför dörren till bostaden finns en reglerbar strypning, varifrån rörledningar kan dras in i lägenheten och konvektorn installeras i efterhand.

Jordvärme- och jordkylssystemet kräver borrning av djupa jordvärmebrunnar – i Kuparis husbolag borrades tolv brunnar. Det räcker för uppvärmning och kylning av två byggnader. Ursprungligen hade man planerat fler brunnar, men norr om tomten går tunnlar och vägbanor under jord i Mejlans sjukhusområde.

– Hos oss tog det cirka fem månader från det att avtalet undertecknades tills vi började använda jordvärme. Dessförinnan gjorde vi provborrning, och under våren 2016 utfördes borrningarna och systemen installerades. Sedan, under midsommarveckan, fick vi i gång jordvärmen och jordkylan. 

Inbesparingar på tiotusentals euro per år motiverar

För husbolagen i Helsingfors är det ofta ekonomiskt lönsamt att sluta använda fjärrvärme och i stället ta i bruk jordvärme. Så var det också för Pronssikallio – kalkylerna visade att jordvärme och jordkyla skulle betala sig på cirka 20 år.

– När man beaktar el- och uppvärmningskostnaderna har vårt husbolag gjort stora inbesparingar. Elpriset har ju varierat mycket under de senaste åren, men grovt sagt har husbolaget sparat minst cirka 33 000–35 000 euro per år.

Fastigheterna i Helsingin Pronssikallio har stora fönster och inglasade balkonger. Husen ligger också på en hög klippa, så på sommaren gassar solen nästan hela dagen i en stor del av bostäderna. Utan kylningsåtgärder skulle temperaturen i bostäderna snabbt stiga till obehagliga nivåer. Man är inte rädd för att använda kylsystemet, inte ens av kostnadsskäl.

– Allmänt taget kan man säga att ju fler lägenheter som kyls ner, desto mer värme överförs med kylningsvätskan till berggrunden, vilket är till nytta för uppvärmningen av bostäderna under den kalla perioden. Spillvärmen från lägenheten leds genom systemet till jordvärmepumpen och därifrån till jordvärmebrunnen, vilket sparar el för bolaget och bidrar till varmvattnet sommartid.

Värmeböljorna blir allt vanligare – det är bra att förbereda sig redan nu

När vädret blir varmare ökar behovet av nedkylning för alla fastigheter. Husbolagen i Helsingfors står redan nu inför utmaningar som de föränderliga väderförhållandena medför – störtregnen och värmeböljorna har ökat och vintertemperaturerna har stigit. Värmeböljor påverkar hälsan för husbolagens invånare, och i framtiden blir det ännu fler heta dagar.

Den nya bygglagen trädde i kraft i början av året, vilket gör det ännu enklare att installera lösningar för jordkyla och jordvärme. För närvarande har endast cirka 10–30 procent av objekten med jordvärme i Helsingfors även installerat jordkyla. Vid installation av jordvärme är det förnuftigt att förbereda sig för det varmare vädret genom jordkyla, det vill säga centraliserad produktion av nedkylning.

Kylsystemet påverkar husbolagets elförbrukning och koldioxidavtryck. För att driftskostnaderna ska vara så små som möjligt ska man först minimera behovet av nedkylning med metoder som hindrar att solens värmestrålning kommer in i bostäderna. Dessa kallas passiva metoder och är till exempel persienner, markiser, skyddsfilmer och vegetation som skuggar fasaden. Dessutom bör nedkylningen vara måttlig, eftersom långvarig överkylning kan koncentrera luftfuktigheten på fel ställe i konstruktionerna.

Energirådgivningsteamet hjälper också i beredskapsfrågor

Helsingfors stads energirådgivningsteam erbjuder avgiftsfri och opartisk hjälp när husbolag vill utreda vilka energirenoveringar som skulle vara ekonomiskt lönsamma för dem. Energirådgivningen ger råd till husbolag i Helsingfors även i beredskapsfrågor, såsom de utmaningar som det varmare vädret medför.

Vid behov kan teamets energiexperter också beställas till husbolagens styrelsemöten. Energiexperterna kan bland annat presentera åtgärder som lindrar effekterna av extrema väderhändelser, såsom kylning, hantering av dagvatten, gårdens grönska samt vilka energi- och beredskapsåtgärder som kan kombineras med renoveringar av husbolagen.

Artikeln publicerades ursprungligen 4.8.2025 9:49 på webbplatsen hel.fi

Läs mer om ämnet

Läs om hur man förbereder sig för extrema väderhändelser på sidan Hållbart bostadsbolag.

Utforska samordningen av energi- och beredskapsåtgärder.

Kontakta energirådgivningsteamet.